***FULLBOKAT***
Nya tider för fotografering med Aija Svensson (helt gratis för dig som är medlem).
Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Nästa fotografering med fotograf Aija Svensson, som denna gång är helt gratis för dig som är medlem, äger rum i Malmö 8-9 februari. Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Så många spännande releaser från våra medlemmar under 2020! Lyssna på dem i årets Spotify-lista!
Musikcentrum firar 50 år med ett gammalt hederligt “gröthäng” live från Malmö. Vi pratar med Ragnar Berthling och Karin Inde om Musikcentrums historia och gör en framtidsspaning. Ann Rosén och Sten-Olof Hellström sänder livemusik från Österlen och Anna Rynefors och Erk Ask-Upmark sänder live från Genarp! Astrid Selling är moderator.
"Hur är det att verka som frilansande musiker utanför storstaden?" Astrid Selling samtalar med Hjärnarpsbon Stefan Klaverdal, och Laholmsbon Malte Zeberg, båda frilansande musiker, om de möjligheter och begränsningar som finns för frilansande musiker utanför storstaden.
På detta webbinarium för vi ett samtal kring hur det skånska kulturlivet kan återstarta efter ett drygt halvår av näst intill total nedstängning. Vilka är utmaningarna och hur stor skada har restriktionerna gjort för kulturarrangörer och kulturarbetare? Vad finns på den politiska agendan och vad ser vi för behov av stöd och åtgärder för olika delar av kultursektorn?
Vi åkte ut till Helsingborg och träffade Fredrik Olsson. Fredrik är eldsjälen som i mer än 30 år hållit kulturens och musikens gräsrotslåga vid liv i Helsingborg. Idag huserar han och ett flertal andra kulturaktörer i föreningshuset Kvarteret Portugal. Tanken med huset är att förena de kreativa krafterna genom att låta dem träffas och nätverka och skapa nya konstellationer eller utvecklas till något nytt.
Stefan Klaverdal är kompositör, kyrkomusiker och festivalarrangör som bor i Hjärnarp. Vi åkte dit för att ta honom på pulsen och se och höra om hans liv som frilansande musiker på landsbygden. Vi passade också på att fråga om hans behov och drömmar som musiker och om Musikcentrum Syd kan hjälpa till att förverkliga dem. MOVING OUT är ett projekt i samarbete med Region Skåne.
Mathias Landaeus är frijazzmusikern från Lund som numera huserar I Höör. I höst startar han, tillsammans med Musikcentrum Syd, en stödgrupp för musiker med inspiration från samtalsterapin Re-evaluation counseling . I detta avsnitt av MCS-podden berättar han mer om stödgruppen och om livet som jazzmusiker på och bakom scenen.
Musikcentrum Riks uppföljande Corona-enkät ger en mycket oroande årsprognos gällande landets professionella musiker och artister. Sammanlagt beräknas över 40 000 speltillfällen att ställas in och den sammanlagda förlorade intäkten uppskattas till mer än 171 miljoner kronor. Undersökningen visar att var tredje musiker är på väg att lämna yrket.
Under hösten genomför vi en serie gruppsamtal inspirerade av den beprövade metoden Re-evaluation counseling och under ledning av Mathias Landæus, som är frilansmusiker och har många års erfarenhet av metoden och deltagit i samtalsgrupper med musiker spridda över hela världen.
I denna podcastserie kommer vi att blanda och ge kring vad som är aktuellt för våra medlemmar inom musikbranschen, om smått och stort, bakom scenen och framför scenen. I de två första avsnitten berör vi den live-videostreamade konserten. Här pratar Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark om deras erfarenhet av att producera egna live-streamade konserter, om tekniken men också innehåll och publikinteraktion.
Under sommaren har röster höjts som ifrågasatt varför restauranger och köpcentrum kan samla hundratals eller tusentals besökare, samtidigt som nöjesfält och konsertställen måste hållas stängda. Exemplet med Pite Havsbad är väldigt talande: 250 personer kan utan problem äta på restaurangen – men om Danny Saucedo går upp och kör några låtar måste drygt 200 personer genast resa sig och gå.
28-30 May Musikcentrum Syd is participating in the third and final part of the Baltic Artists in Development programme. The participants from Sweden, Estonia and Poland were originally ment to gather in Warszaw. Instead the sessions are taking place online where the participants meet with experts in different fields related to international music marketing.
Musiklivet är i kris och tusentals frilansande musiker och artister har på några veckor förlorat sina möjligheter att försörja sig. Det hot som vilar över hela musiklivet, festivaler, konserthus, klubbar, produktionsbolag är ytterst allvarligt men det är de frilansande musikerna som drabbats allra snabbast.
När krisrapporterna om en närmast utraderad livemusik-vår för frilansande musiker nådde oss i mitten av mars tog Musikcentrum i Öst, Väst och Syd fram en kort enkät för att kartlägga de omedelbara skadeverkningarna inom musiklivet. Vi har riktat oss till alla frilansande yrkesverksamma musiker och gensvaret har varit stort. 1319 yrkesverksamma musiker (319 musikgrupper/soloartister) har beskrivit det aktuella läget. Läs mer i bifogade pressmeddelande.
This week part two of Baltic Artists in Development is taking place in Tallinn! The project is a collaboration between Musikcentrum Syd, Music Estonia and Adam Mickiewicz Institute, with the support of Svenska Institutet. The project is aiming at developing and educating independent artists and managers around the Baltics. Find out more about the project and its participants here! And follow us on Facebook and Instagram for uppdates!
Den 11 december var vi med och arrangerade Filmbar tillsammans med Filmcentrum Syd och Carbs Studio för att ge våra medlemmar möjlighet att visa upp sina musikvideoprojekt, inspireras av varandra och knyta nya kontakter.
Ska musiker ens syssla med rörlig bild? Hur ska man tänka när man gör sin första musikvideo? Och vilka videos inspireras andra av? Cecilia Nordlund, Gustav Hugo Olsson, Sarah Olsson och Elin Buxfelt tipsar!
Några bilder från kvällen:
2019 har inneburit fantastiskt många bra releaser från våra medlemmar! Nu finns de samlade på en Spotify-lista som du kan lyssna på här!
Simon Lussi är styrelseledamot i Musikcentrum Syd och driver sedan fem år tillbaka Popup Studion som är ett projekt inom Skapande Skola tillsammans med Jens Andersson, tidigare bandmedlem i The Ark. Mer info om Popup Studion hittar du här!
I ett samtal med Marcus Bader delar han med sig av sina tips och erfarenheter kring Skapande Skola från sitt perspektiv som artist. Intervjun är en förkortad version av Musikcentrum Syds Skapande Skola-podd.
Kan du börja med att berätta lite om Popup Studion och om bakgrunden till att ni skapade projektet?
– Ja, jag och Jens möttes på ett event med Musik i Syd, som handlade om kvalitativ musikinspelning och insåg att vi borde skapa något tillsammans. Jens har suttit mycket i studion, han har lärarlegitimation sedan tidigare och han hade tänkt ganska länge på att han ville göra och skapa musik med elever. Jag hade tänkt i liknande banor. Det var väl egentligen där det började.
Vi var väldigt nya på det här och visste i princip inte vad Skapande Skola var, men vi fick kontakten med Camilla Johansson på Musik i Syd och hon tyckte att det lät som ett bra projekt. Grundidén var egentligen att vi skulle komma med en portabel studio som skulle kunna sättas upp i vilket klassrum som helst och med hjälp av vilken man skulle kunna spela in kvalitativ musik från grunden, att alla elever skulle kunna vara med och alla var välkomna. Man skulle inte behöva kunna någonting innan, utan med vår guidning och vår hjälp så skulle vi tillsammans kunna skapa en låt. Sen hade vi ganska tidigt en idé om att vi ville ha ett slutresultat. Vi ville inte bara att man skulle får komma och testa att spela, utan vi ville ha ett resultat som de kunde ta med sig på slutet.
Så nu är det så att på två timmar så har en klass gjort en helt ny låt från grunden. Med trummor, bas, synth, stråkar, med sånginspelning, textskrivning, en fulländad låt. Och det vi har fokuserat väldigt mycket på är den digitala inspelningen, så vi har med oss ett Midi-keyboard och syntar och en mikrofon och så spelar vi in vi Midi-keyboards och musikprogrammet, men sen har vi också en hel del delar som är mer mänskliga, helt enkelt för att vi vill få in även den delen.
Hur ska man tänka när det gäller åldersspannet på barnen man jobbar med?
– I det här projektet tänkte vi först att vi ville jobba med 5:e klassare och det kan nog vara ganska bra att ha en idé om vilka åldrar projektet riktar sig till från början. Skapande Skola börjar ju från förskoleklass. Sen finns det ju Skapande Förskola också. Men nu har det blivit så att vi jobbar med det här projektet ända från första klass upp till nionde klass, så vi har ett väldigt stort spann i det här projektet. Men är man ny på det så skulle jag rekommendera att man börjar arbeta med de yngre barnen. Att få till ett bra projekt på högstadiet kräver kanske lite mer kunskap, men blir det bra kan det såklart bli otroligt givande.
Ingången och mötet med Musik i Syd, du tyckte det var viktigt med det bollplanket?
– Ja, eftersom vi inte riktigt visste hur Skapande Skola fungerade, så var det väldigt bra att få dom här tipsen ganska tidigt från en som var insatt. För det är väldigt lätt, när man sitter och jobbar med ett projekt och tycker att det är jättebra, att sen när man presenterar det, så visar det sig att det här passar inte alls in i ramen för vad som är rimligt att presentera ute på skolor eller liknande.
Jag tänkte att vi skulle prata om de olika aktörerna som finns i Skapande Skola. Vi kan börja med huvudmannen. Kan du berätta lite vad en huvudman är och hur samarbetet med huvudmannen ser ut?
– Ja det var en gåta för mig i början när vi skulle försöka lista ut vem vi skulle kontakta. För det är inte alltid så lätt att veta vem man ska kontakta när man har ett bra projekt som man tror på. Det visade det sig att det skiljer sig väldigt mycket åt från kommun till kommun och från stad till stad. I vissa kommuner så gör kommunen en ansökan till kulturrådet. De söker en viss summa pengar och sen är det någon ansvarig på kommunen som letar upp projekt som de gillar och fördelar dem till skolorna. Det är ett sätt att jobba. Ett annat sätt är att varje enskild skola gör en individuell ansökan till kulturrådet. Ibland för ett specifikt projekt, men ibland kan de också söka utan att veta exakt vilket projekt det kommer att bli. Då är det skolorna som tar nästa steg och letar upp projekt. Så ser det ofta ut i de lite mindre städerna.
Sen finns det också en tredje huvudman, det är länsmusiken, som vi också jobbar med på många ställen. Då kan det vara länsmusiken som har avsatt en hel eller halv tjänst bara för Skapande Skola och då är det den som söker in till kulturrådet och sedan genom sitt nätverk hittar aktörer.
Så man kan både vända sig till kommunen, om man känner nån lärare till exempel, eller så kan man vända sig till kommunen. Ofta står det på kommunens hemsida vem man ska vända sig till. Eller så kan man titta på länsmusiken, så kan man hitta det där också.
Sen har det nog börjat sammanställas lite i kommunerna var man kan hitta aktörer. I Malmö till exempel så har det funnits en databas till och från, där man kan skicka in sitt projekt och det poppar upp lite sånna då och då.
Så om man är artist i en mindre ort, hur ska man tänka då?
– Om man har en idé, eller man kanske bara har en tanke om att man vill göra Skapande Skola-projekt, man kanske inte ens har en färdig idé, då skulle jag säga att det första man gör är att googla och ta reda på om ens kommun har någon samordnare för Skapande Skola, och i så fall kontaktar man den personen och säger “Hej! Jag, eller mitt band, är intresserad av att jobba med Skapande Skola, hur skulle du rekommendera att jag går vidare?” Det kan ju hända att den kommunen den arbetar bara med dans ett år och sen nästa år arbetar de med musik och sen nästa med litteratur. Och då vet man och så kan man jobba utifrån det.
Hur kan ett samarbete med lärare se ut?
– Ja, det är ju kanske det allra viktigaste. Även om det är en annan huvudman, så är det ju lärarna och eleverna som ska jobba med det. I de bästa fallen när vi jobbar får vi först kontakt med en huvudman och får ett schema och sen får vi kontakt med lärarna och vi berättar hur vi jobbar och de berättar om de har nåt tema de vill få in. Det kan till exempel vara något de jobbar med det året. Då berättar vi hur de kan jobba vidare med det efteråt. Skapande Skola innebär ju att det ska vara ett lite längre projekt som de kan jobba vidare med även när inte kulturaktörerna kan vara med på plats.
Så det vi gör är att efter att vi har varit där och de har skrivit sin låt och vi har spelat in den, så mixar vi ner den och så skickar vi den med texten de har skrivit, men också utan texten, så om de vill jobba vidare och till exempel skriva en annan text eller spela in den på flera språk så kan de göra det. Sen kan de också jobba vidare genom att göra en musikvideo, göra ett skivomslag eller en dans, så att de får in fler konstformer. Så det kan man också tänka på, att det är inte bara den här dagen när man är på skolan, utan det är förarbete, att de ska kunna jobba med någonting innan, och det är efterarbete. Och man kan också tänka sig att man kan följa upp och komma tillbaka en dag längre fram.
En viktig aktör inom Skapande Skola är ju Kulturrådet. Hur är din erfarenhet av att samarbeta med dem?
– Min erfarenhet är egentligen bara positiv. Jag har ju inte haft någon direktkontakt med dem eftersom det ju är huvudmannen som söker medlen, men min erfarenhet är att i de fall huvudmannen har sökt pengar har de faktiskt väldigt ofta fått de summor de har sökt. Det skapar en väldigt fördelaktig situation för kulturaktören att kunna sätta den prissättning man behöver och veta att skolan kan blir ersatt av kulturrådet.
Kulturrådet är ju också den instans som bestämmer hur sökkriterierna ska se ut för huvudmän och skolor, att de ska ha koppling till läroplanen och till barnens behov. Därför kan det som artist vara bra att va ganska vig i sitt projekt, att verkligen lyssna på lärarna och det behovet som kommer från eleverna. Hur har ni tänkt kring det?
– Jo, vi har ju haft en riktning, men vissa saker har vi ökat upp på och vissa har vi minskat ner på efter hand. Fokus i vår workshop ligger egentligen inte främst på att spela in en låt, utan det viktiga är delaktigheten. Hur får man alla att vara med på ett eller annat sätt? Hur får man allas röster med i inspelningen till exempel? Något vi har börjat med är att alla får gå fram och säga sitt namn och så spelar vi in det och då finns helt plötsligt allas röster med och de kan höra sig själva. Vi försöker att inte låsa oss vid att det till exempel ska vara digital inspelning, eller att det ska va svensk text.
Man kan få in väldigt mycket olika ämnen från läroplanen i ett projekt, så det är bra att tänka på vilka kopplingar som kan finnas. Om nån kommer med en engelsk text, då blir det engelska och så kommer det ju in matte, det är oundvikligt i musik, när man ska räkna in och det är olika taktarter och bpm och så vidare…
En annan viktig del är ju de pedagogiska färdigheterna. Att sitta som artist i ett klassrum är ju annorlunda mot att stå på scen. Kan du berätta lite om det?
– Ja, det blir en helt annan miljö. Om du tänker dig att du har en vanlig spelning, då blir kontakten med eleverna ganska minimal egentligen. Här är det ett samspel som ska föras under ganska lång tid. För oss så har det också varit en utvecklingskurva. Från början så hade vi en viss idé. Sen efter varje workshop har vi ändrat den lite och nu är vi så samspelta att det nästan har blivit som en föreställning. Sen är ju Jens lärare i grunden och jag har arbetat inom förskolan. Det har vi haft jättemycket glädje av.
En viktig sak är också att ha en öppenhet för att ingen elevgrupp är den andra lik, så att man hittar ett samspel. Att se de små skillnaderna, styrkorna som finns i gruppen osv, så att alla går därifrån med glädje. En bra idé är också att provköra sin idé i en lite mindre grupp, så att man ser hur gruppen reagerar innan man börjar i en helklass. Man kanske till och med kan få lite feedback efteråt från nån elev och nån pedagog som man kan ta med sig. Att komma med ett fulländat projekt från början, det är det inte många som kan.
Kan du ge några fler tips när det gäller det pedagogisk arbetet med barnen?
– Ja, en viktig skillnad mot att till exempel göra konserter för vuxna är relationen till instrumentet. När man arbetar med barn är det kanske inte alltid det viktigaste att man spelar helt rätt på sitt instrument utan det viktiga är relationen till barnen. Att man får dem med sig och att de tycker att det är kul.
Hitta ett bollplank i form av kulturproducent, lärare eller Skapande Skola-samordnare i din kommun när du ska bygga upp ditt koncept.
Tänk på vilken åldersgrupp ditt projekt ska rikta sig till. Låg- och mellanstadiet kan vara lättare att börja med.
Testa om möjligt ditt koncept på en mindre grupp elever och lärare och be om feedback innan du testar det i helklass.
Tänk på att ditt projekt kan knyta an till läroplanen på mer än ett sätt, att det ska vara inkluderande för alla elever och att det gärna ska gå att arbeta vidare med innan och efter ditt besök på skolan.
Inget projekt är perfekt från början! Ha en öppen inställning och fortsätt att utveckla ditt koncept i klassrummet tillsammans med elever och lärare.
