***FULLBOKAT***
Nya tider för fotografering med Aija Svensson (helt gratis för dig som är medlem).
Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Nästa fotografering med fotograf Aija Svensson, som denna gång är helt gratis för dig som är medlem, äger rum i Malmö 8-9 februari. Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Så många spännande releaser från våra medlemmar under 2020! Lyssna på dem i årets Spotify-lista!
Musikcentrum firar 50 år med ett gammalt hederligt “gröthäng” live från Malmö. Vi pratar med Ragnar Berthling och Karin Inde om Musikcentrums historia och gör en framtidsspaning. Ann Rosén och Sten-Olof Hellström sänder livemusik från Österlen och Anna Rynefors och Erk Ask-Upmark sänder live från Genarp! Astrid Selling är moderator.
"Hur är det att verka som frilansande musiker utanför storstaden?" Astrid Selling samtalar med Hjärnarpsbon Stefan Klaverdal, och Laholmsbon Malte Zeberg, båda frilansande musiker, om de möjligheter och begränsningar som finns för frilansande musiker utanför storstaden.
Ny video på Musikcentrum Kunskapsbanken!
Astrid Selling är folkmusiker, teatermusikkompositör och erfaren projektledare, både för nationella och internationella projekt. Hon är också verksamhetsledare för Musikcentrum Syd. Astrid kommer att vägleda dig genom processen att skriva ansökningar utifrån sitt perspektiv.
Simon Lussi är styrelseledamot i Musikcentrum Syd och driver sedan fem år tillbaka Popup Studion som är ett projekt inom Skapande Skola tillsammans med Jens Andersson, tidigare bandmedlem i The Ark. Mer info om Popup Studion hittar du här!
I ett samtal med Marcus Bader delar han med sig av sina tips och erfarenheter kring Skapande Skola från sitt perspektiv som artist. Intervjun är en förkortad version av Musikcentrum Syds Skapande Skola-podd.
Kan du börja med att berätta lite om Popup Studion och om bakgrunden till att ni skapade projektet?
– Ja, jag och Jens möttes på ett event med Musik i Syd, som handlade om kvalitativ musikinspelning och insåg att vi borde skapa något tillsammans. Jens har suttit mycket i studion, han har lärarlegitimation sedan tidigare och han hade tänkt ganska länge på att han ville göra och skapa musik med elever. Jag hade tänkt i liknande banor. Det var väl egentligen där det började.
Vi var väldigt nya på det här och visste i princip inte vad Skapande Skola var, men vi fick kontakten med Camilla Johansson på Musik i Syd och hon tyckte att det lät som ett bra projekt. Grundidén var egentligen att vi skulle komma med en portabel studio som skulle kunna sättas upp i vilket klassrum som helst och med hjälp av vilken man skulle kunna spela in kvalitativ musik från grunden, att alla elever skulle kunna vara med och alla var välkomna. Man skulle inte behöva kunna någonting innan, utan med vår guidning och vår hjälp så skulle vi tillsammans kunna skapa en låt. Sen hade vi ganska tidigt en idé om att vi ville ha ett slutresultat. Vi ville inte bara att man skulle får komma och testa att spela, utan vi ville ha ett resultat som de kunde ta med sig på slutet.
Så nu är det så att på två timmar så har en klass gjort en helt ny låt från grunden. Med trummor, bas, synth, stråkar, med sånginspelning, textskrivning, en fulländad låt. Och det vi har fokuserat väldigt mycket på är den digitala inspelningen, så vi har med oss ett Midi-keyboard och syntar och en mikrofon och så spelar vi in vi Midi-keyboards och musikprogrammet, men sen har vi också en hel del delar som är mer mänskliga, helt enkelt för att vi vill få in även den delen.
Hur ska man tänka när det gäller åldersspannet på barnen man jobbar med?
– I det här projektet tänkte vi först att vi ville jobba med 5:e klassare och det kan nog vara ganska bra att ha en idé om vilka åldrar projektet riktar sig till från början. Skapande Skola börjar ju från förskoleklass. Sen finns det ju Skapande Förskola också. Men nu har det blivit så att vi jobbar med det här projektet ända från första klass upp till nionde klass, så vi har ett väldigt stort spann i det här projektet. Men är man ny på det så skulle jag rekommendera att man börjar arbeta med de yngre barnen. Att få till ett bra projekt på högstadiet kräver kanske lite mer kunskap, men blir det bra kan det såklart bli otroligt givande.
Ingången och mötet med Musik i Syd, du tyckte det var viktigt med det bollplanket?
– Ja, eftersom vi inte riktigt visste hur Skapande Skola fungerade, så var det väldigt bra att få dom här tipsen ganska tidigt från en som var insatt. För det är väldigt lätt, när man sitter och jobbar med ett projekt och tycker att det är jättebra, att sen när man presenterar det, så visar det sig att det här passar inte alls in i ramen för vad som är rimligt att presentera ute på skolor eller liknande.
Jag tänkte att vi skulle prata om de olika aktörerna som finns i Skapande Skola. Vi kan börja med huvudmannen. Kan du berätta lite vad en huvudman är och hur samarbetet med huvudmannen ser ut?
– Ja det var en gåta för mig i början när vi skulle försöka lista ut vem vi skulle kontakta. För det är inte alltid så lätt att veta vem man ska kontakta när man har ett bra projekt som man tror på. Det visade det sig att det skiljer sig väldigt mycket åt från kommun till kommun och från stad till stad. I vissa kommuner så gör kommunen en ansökan till kulturrådet. De söker en viss summa pengar och sen är det någon ansvarig på kommunen som letar upp projekt som de gillar och fördelar dem till skolorna. Det är ett sätt att jobba. Ett annat sätt är att varje enskild skola gör en individuell ansökan till kulturrådet. Ibland för ett specifikt projekt, men ibland kan de också söka utan att veta exakt vilket projekt det kommer att bli. Då är det skolorna som tar nästa steg och letar upp projekt. Så ser det ofta ut i de lite mindre städerna.
Sen finns det också en tredje huvudman, det är länsmusiken, som vi också jobbar med på många ställen. Då kan det vara länsmusiken som har avsatt en hel eller halv tjänst bara för Skapande Skola och då är det den som söker in till kulturrådet och sedan genom sitt nätverk hittar aktörer.
Så man kan både vända sig till kommunen, om man känner nån lärare till exempel, eller så kan man vända sig till kommunen. Ofta står det på kommunens hemsida vem man ska vända sig till. Eller så kan man titta på länsmusiken, så kan man hitta det där också.
Sen har det nog börjat sammanställas lite i kommunerna var man kan hitta aktörer. I Malmö till exempel så har det funnits en databas till och från, där man kan skicka in sitt projekt och det poppar upp lite sånna då och då.
Så om man är artist i en mindre ort, hur ska man tänka då?
– Om man har en idé, eller man kanske bara har en tanke om att man vill göra Skapande Skola-projekt, man kanske inte ens har en färdig idé, då skulle jag säga att det första man gör är att googla och ta reda på om ens kommun har någon samordnare för Skapande Skola, och i så fall kontaktar man den personen och säger “Hej! Jag, eller mitt band, är intresserad av att jobba med Skapande Skola, hur skulle du rekommendera att jag går vidare?” Det kan ju hända att den kommunen den arbetar bara med dans ett år och sen nästa år arbetar de med musik och sen nästa med litteratur. Och då vet man och så kan man jobba utifrån det.
Hur kan ett samarbete med lärare se ut?
– Ja, det är ju kanske det allra viktigaste. Även om det är en annan huvudman, så är det ju lärarna och eleverna som ska jobba med det. I de bästa fallen när vi jobbar får vi först kontakt med en huvudman och får ett schema och sen får vi kontakt med lärarna och vi berättar hur vi jobbar och de berättar om de har nåt tema de vill få in. Det kan till exempel vara något de jobbar med det året. Då berättar vi hur de kan jobba vidare med det efteråt. Skapande Skola innebär ju att det ska vara ett lite längre projekt som de kan jobba vidare med även när inte kulturaktörerna kan vara med på plats.
Så det vi gör är att efter att vi har varit där och de har skrivit sin låt och vi har spelat in den, så mixar vi ner den och så skickar vi den med texten de har skrivit, men också utan texten, så om de vill jobba vidare och till exempel skriva en annan text eller spela in den på flera språk så kan de göra det. Sen kan de också jobba vidare genom att göra en musikvideo, göra ett skivomslag eller en dans, så att de får in fler konstformer. Så det kan man också tänka på, att det är inte bara den här dagen när man är på skolan, utan det är förarbete, att de ska kunna jobba med någonting innan, och det är efterarbete. Och man kan också tänka sig att man kan följa upp och komma tillbaka en dag längre fram.
En viktig aktör inom Skapande Skola är ju Kulturrådet. Hur är din erfarenhet av att samarbeta med dem?
– Min erfarenhet är egentligen bara positiv. Jag har ju inte haft någon direktkontakt med dem eftersom det ju är huvudmannen som söker medlen, men min erfarenhet är att i de fall huvudmannen har sökt pengar har de faktiskt väldigt ofta fått de summor de har sökt. Det skapar en väldigt fördelaktig situation för kulturaktören att kunna sätta den prissättning man behöver och veta att skolan kan blir ersatt av kulturrådet.
Kulturrådet är ju också den instans som bestämmer hur sökkriterierna ska se ut för huvudmän och skolor, att de ska ha koppling till läroplanen och till barnens behov. Därför kan det som artist vara bra att va ganska vig i sitt projekt, att verkligen lyssna på lärarna och det behovet som kommer från eleverna. Hur har ni tänkt kring det?
– Jo, vi har ju haft en riktning, men vissa saker har vi ökat upp på och vissa har vi minskat ner på efter hand. Fokus i vår workshop ligger egentligen inte främst på att spela in en låt, utan det viktiga är delaktigheten. Hur får man alla att vara med på ett eller annat sätt? Hur får man allas röster med i inspelningen till exempel? Något vi har börjat med är att alla får gå fram och säga sitt namn och så spelar vi in det och då finns helt plötsligt allas röster med och de kan höra sig själva. Vi försöker att inte låsa oss vid att det till exempel ska vara digital inspelning, eller att det ska va svensk text.
Man kan få in väldigt mycket olika ämnen från läroplanen i ett projekt, så det är bra att tänka på vilka kopplingar som kan finnas. Om nån kommer med en engelsk text, då blir det engelska och så kommer det ju in matte, det är oundvikligt i musik, när man ska räkna in och det är olika taktarter och bpm och så vidare…
En annan viktig del är ju de pedagogiska färdigheterna. Att sitta som artist i ett klassrum är ju annorlunda mot att stå på scen. Kan du berätta lite om det?
– Ja, det blir en helt annan miljö. Om du tänker dig att du har en vanlig spelning, då blir kontakten med eleverna ganska minimal egentligen. Här är det ett samspel som ska föras under ganska lång tid. För oss så har det också varit en utvecklingskurva. Från början så hade vi en viss idé. Sen efter varje workshop har vi ändrat den lite och nu är vi så samspelta att det nästan har blivit som en föreställning. Sen är ju Jens lärare i grunden och jag har arbetat inom förskolan. Det har vi haft jättemycket glädje av.
En viktig sak är också att ha en öppenhet för att ingen elevgrupp är den andra lik, så att man hittar ett samspel. Att se de små skillnaderna, styrkorna som finns i gruppen osv, så att alla går därifrån med glädje. En bra idé är också att provköra sin idé i en lite mindre grupp, så att man ser hur gruppen reagerar innan man börjar i en helklass. Man kanske till och med kan få lite feedback efteråt från nån elev och nån pedagog som man kan ta med sig. Att komma med ett fulländat projekt från början, det är det inte många som kan.
Kan du ge några fler tips när det gäller det pedagogisk arbetet med barnen?
– Ja, en viktig skillnad mot att till exempel göra konserter för vuxna är relationen till instrumentet. När man arbetar med barn är det kanske inte alltid det viktigaste att man spelar helt rätt på sitt instrument utan det viktiga är relationen till barnen. Att man får dem med sig och att de tycker att det är kul.
Hitta ett bollplank i form av kulturproducent, lärare eller Skapande Skola-samordnare i din kommun när du ska bygga upp ditt koncept.
Tänk på vilken åldersgrupp ditt projekt ska rikta sig till. Låg- och mellanstadiet kan vara lättare att börja med.
Testa om möjligt ditt koncept på en mindre grupp elever och lärare och be om feedback innan du testar det i helklass.
Tänk på att ditt projekt kan knyta an till läroplanen på mer än ett sätt, att det ska vara inkluderande för alla elever och att det gärna ska gå att arbeta vidare med innan och efter ditt besök på skolan.
Inget projekt är perfekt från början! Ha en öppen inställning och fortsätt att utveckla ditt koncept i klassrummet tillsammans med elever och lärare.
Den 7 juni var Musikcentrum Syd medarrangör till Pitch It, en föreläsning om att presenterar sitt projekt för finansiärer. Även om huvudfokuset i föreläsningen ligger på filmbranschen finns det mycket att lära av Sibylle Kurz erfarenheter och tips!
Föreläsningen finns nu tillgängligt på Resurscentrums gemensamma Youtube-kanal.
Föreläsningen arrangerades i samarbete mellan Kulturakademin, Film i Skåne, Alma Manusutbildning, BoostHBG, Filmcentrum Syd, Teatercentrum Södra, Danscentrum Syd och Musikcentrum Syd.
Rörlig bild blir allt viktigare för att nå ut med ett budskap och mobilen är många gånger ditt viktigaste redskap! Men hur gör du för att lyckas? Vad ska du tänka på och vilka tekniska hjälpmedel kan öka kvaliteten på din inspelning? Vilka redigeringsprogram finns till låg kostnad och vad kan de användas till?
Här samlar vi material som kan hjälpa dig på vägen!
"Att lyckas med att nå ut med rörlig bild" är en inspirerande föreläsning med värdefulla tips om hur man bäst producerar videoinslag med mobilen. Tyngdpunkten ligger på hur videoinslag byggs upp med scener och klipp – och inte minst hur ljudet hanteras på ett bra sätt. Vi går också igenom hur du kan redigera materialet direkt i mobilen, och hur du går tillväga för att publicera den färdiga filmen online. Föreläsningen hålls av Videoakademin.
Se föreläsningen här:
Har du kommentarer, synpunkter eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet nedan!
Här följer en snabbgenomgång av vad du ska tänka på när du skriver en artistpresentation eller säljtext.
Allmänt:
- Texten inklusive bio/bakgrund ska vara max en A4 lång
- Skriv i tredje person
- Vänd på perspektiven! Tänk utifrån mottagaren. Vilken är målgruppen och vad har
den för motivation/drivkraft när den läser?
- Om du skriver på svenska, använd i första hand svenska ord och uttryck
- Använd stavningskontroll
Beskrivning:
Använd sättning, genre och musikaliska referenser för att beskriva det musikaliska uttrycket.
Samarbetspartners och spelställen kan också bidra till att skapa en bild av vad det är för typ av musik du arbetar med. Beskrivningen ska ge ett objektivt intryck. Låt värdeord i första hand uttryckas genom citat från andra!
Skriv tex gärna att “kompositionerna är genialiska” om det refererar till ett faktiskt omnämnande, annars inte.
Disposition:
Ordna innehållet efter relevans snarare än kronologiskt! Mest aktuell info först! Första
stycket ska gärna kunna fungera som fristående pitch. Börja tex texten “Sångerska inom genren... Just nu aktuell med... etc” snarare än “Redan som femåring älskade hon att sjunga...”
Stil:
Använd ett enkelt språk! Undvik långa meningar, bisatser, formella termer och förkortningar.
Till viss del kan stilen i texten gärna spegla stilen i musiken. Texten till en barnföreställning kan tex vara lekfull, medan texten till en musikperformance kan ha ett språk som associerar till samtidskonst.
Meriter:
Låt meriter tala för sig själv!
Skriv tex “tog pianolektioner ex antal år...” snarare än “han tyckte det var jätteroligt att spela
piano...”
Exempel på disposition:
- Snabbpresentation: Vem är jag? Namn, ålder, genre
- Konkret beskrivning: Inspiration, sammanhang, samarbeten
- Aktuell med: Projekt, spelningar, releaser
- Sagt om mig: Citat och omnämnanden
- Bakgrund: Hur det hela började, motivation, musikalisk resa etc
Har du kommentarer, synpunkter eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet nedan!
Mitt i snöstormen den 28 februari höll vi webbworkshop hos oss på Musikcentrum Syd!
Workshopen var till för alla medlemmar som har eller funderar på att skaffa en egen hemsida och bestod av praktisk handledning och inspirationsföreläsning med verksamhetsledare Astrid Selling. Om du missade workshopen så misströsta inte. Fler tillfällen kommer anordnas framöver!
Varför tycker du att man som musiker behöver ha en egen hemsida? Räcker det inte att synas på Facebook och Youtube med sin musik?
Det finns många anledningar till att hemsidan, trots alla möjliga sociala appar, fortfarande är den viktigaste basen för ens kommunikation. Dagens sociala appar är konstruerade efter specifika koncept. Var och en har en specifik upplevelse som står i fokus. Facebook är konstruerat för att vi ska uppleva flöden och alltid se det senaste. Det är väldigt svårt att få överblick över ett företag eller en musiker på Facebook, vilket gör det nästintill omöjligt för en besökare att till exempel spåra äldre inlägg med kanske viktig information. Instagram orienterar sig runt bilder och väldigt korta filmsnuttar och Youtube är byggt för att skapa filmupplevelser. Men det är väldigt mycket mer som man som musiker vill förmedla, och ens besökare på ens sidor består av många olika grupper med olika behov.
Det finns inget som driver uppmärksamhet så bra som de sociala medierna, där Facebook förmodligen är den mest öppna, på det sätt att det är lätt att nå helt nya fans/kunder/köpare.
Men bakom behövs en central punkt, dit man kan leda besökare till exakt rätt basinformation.
Är det något särskilt man bör tänka på innan man börjar arbetet med att bygga en ny sida?
Först måste man få grepp om vilka det är man kommunicerar med. Är det bokare och arrangörer? Är det publik? Är det potentiell ny publik som inte ens vet att man finns? Är det hängivna fans? Är det kulturtjänstemän och organisationer som kan bevilja stipendier och bidrag? Eller finns det kanske till och med behov av att kommunicera med konkurrenter?
Många har ju dessutom flera olika inriktningar; performance, pedagogik, artists-in-residence, mm. Vilka olika behov har dessa olika användare när de besöker hemsidan?
Många gånger kan den här faktiskt bli själva grunden till strukturen på hemsidan, dvs hur menystrukturen ska se ut.
Vad är det viktigaste att tänka på när man formger och strukturerar sidan?
Det viktigaste är egentligen alltid besökarna. Man gör ju inte hemsidan åt sig själv. Det är inte man själv som ska hänga där och lära och läsa ny information. Det är för andra man skapar hemsidan. Det är en komplex kommunikationsväv som ska byggas och det gäller att se till alla de särskilda behov man försöker fånga in.
Men om jag skulle lista två grundprinciper blir det de här:
Först och främst informationsarkitektur. Det vill säga, strukturera informationen på sidan efter hur man upplever den eller har behov av den. Vad behöver vara på allra första sidan? Vad behöver alla veta oberoende av vem man är som besöker sidan? Och sedan arbeta sig nedåt i ett hierarkiskt tänk. Detaljerad information behöver till exempel inte ligga överst. Detta är dock lättare sagt än gjort! Man måste många gånger pröva sig fram, baserat på den kunskap man har om sina besökare. Det är guld värt att faktiskt intervjua personer som man vet kommer att använda sidan och be dom beskriva hur dom tänker när de kommer till sidan.
Den andra grundprincipen är att “göra jobbet åt användaren”. Med det menar jag att aldrig tvinga besökaren att sortera upp, kategorisera, gruppera och tolka din hemsida. Det finns undersökningar som visar att besökare ger en hemsida fyra sekunder innan de bestämmer sig för att stanna eller lämna. På fyra sekunder ska en användare göra det strukturerande jobb med hemsidan, som du själv ägnar åtskilliga timmar och dagar för att få till. Istället, gör jobbet åt användaren! Gruppera på det sätt som du vet att användaren behöver se informationen för att kunna ta ett beslut att stanna och söka vidare på sidan.
Har du några tips på hur man kan underlätta för att hålla sidan uppdaterad?
Det allra enklaste är ju att använda information på hemsidan som inte behöver uppdateras så ofta, och istället arbeta med fräscht material i sociala medier. Men det blir ofta en teori som inte håller fullt ut. Hemsidan behöver också underhållas med nya bilder, filmer och framför allt länkar till det fräscha materialet.
Ett bra sätt är att arbeta med en plattform, dvs en hemsideleverantör som har bra mallar. Om mallarna till de olika sidorna är uppbyggda med hjälp av “boxar” kan man placera dessa var man vill. Då blir det lätt att gå in på sidan och exempelvis flytta upp en box överst på startsidan, för att sen flytta ner den i strukturen igen när den inte längre är lika aktuell.
Att tänka sina boxar i kategorier som exempelvis “cd-sälj”, “kommande performance”, “genomförda performance”, “pågående projekt”, “tidigare projekt”, osv, gör det inte bara lättare för en besökare att överblicka och läsa, utan också lättare för en själv att skriva, strukturera och uppdatera sitt material.
Den 27 november hade vi besök av Martin Thörnqvist som bland annat ansvarat för The Conference i Malmö. Under rubriken Nå din publik! delade Martin med sig av sina erfarenheter och tankar kring varumärkesbygge och storytelling i kulturbranschen. Föreläsningen och den efterföljande konsultationen var en del i ett samarbete mellan Musikcentrum Syd, Danscentrum Syd och Teatercentrum Södra! Vi är mycket glada för att arrangemanget var så välbesökt!
För dig som missade föreläsningen eller vill friska upp minnet kan du nu ta del av den igen på Resurscentrums nystartade gemensamma Youtube-kanal! Vår förhoppning är att kunna fylla på med mer material på kanalen under våren efterhand som vi gör nya gemensamma arrangemang!
Se föreläsningen här:
Om du vill titta närmare på presentationsmaterialet som Martin använde under föreläsningen, så finns den tillgänglig i pdf-format här! (Endast tillgängligt för dig som är medlem.)
Martin delade också med sig av lite fördjupningsmaterial efter föreläsningen:
Här hittar du matnyttiga tips om PR i musikbranschen!
Har du kommentarer, synpunkter eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet nedan!
